Vita barn ger lycka

Vi reste till Khanom, Thailand den 27.12 och återvände för en vecka sedan på tisdag. Egentligen var det ju vår bröllopsresa men för att lite dra ner på romantiken tog vi med oss lilla Alva :). Lite oroliga hade vi varit för hur man fixar en 10 timmars flygresa med en 9 månaders flicka som inte vill göra så mycket annat än krypa omkring, men det gick bättre än förväntat. Det var ett nattflyg som vi åkte med så hon sov mest hela vägen. Thailändarna på hotellet var väldigt inställda på att de skulle sköta vårt barn så att vi skulle få njuta av semestern. Gav man henne i famnen åt någon försvann de bakom hörnet före man hann blinka. Efter en tid förstod vi att det här är en kulturell grej...det var kanske inte något vi uppskattade så där värst mycket. Tanken hade nog varit att vi alla tre skulle njuta av semestern tillsammans. Så vi gjorde säkert barntanterna besvikna. Så värst mycket reste vi inte omkring i Thailand. Vi njöt mest av solen och havet i Khanom. Stället ligger så avsides att de lokala vill ta bilder av vita människor vilket kändes lite främmande. Var än vi rörde oss kom människor och "påta" på Alva och tryckte sina barn i hennes fejs. Det bringar lycka att röra ett vitt barn nämligen. Det kunde vi väl bjuda på sådär i lagom doser. Vi är trots allt nöjda att vara hemma igen utan tarm-maskar :)

Daddy is home...

Då var det två dagar kvar på jobbet, sen blir det pappa-ledigt för mig ända fram till mitten av februari, wunderschööön! Alva kommer att få en "life changing experience" bara M återvänder till jobbet i januari. Ingen hemlagad mat längre, vi kommer att köra burkmat varje dag, kan hända att tygblöjorna blir oanvända också. Sempers lasagne för 8 månaders babyn smakar så gott att med lite ketchup så har jag lunch åt mig själv med. Nä, int vet jag, kanske jag förvandlas till en "Kaksplus mamma" och börjar köra med minutschema och sticka yllebyxor.

Tror nog vi skall försöka hitta nån gyllene medelväg trots allt och mest bara njuta av livet, hoppa i sängen, äta majsbågar och krypa omkring nakna där hemma, inte jag alltså men Alva kan få göra det. Sedan kunde vi eventuellt pröva att gå på barnbio, även om jag fasar för det stället lite grann. Har hört att biosalen kan fyllas med hundratals! mammor och barn, egentligen vet jag inte riktigt varför vi skulle vilja uppleva det men...om det är nån bra stumfilm så kan man väl pröva, något annat än babyvrål lär man väl ändå inte höra. Får se om det blir lite fler blogginlägg här under pappa-ledigheten också då man kan koppla bort arbteshjärnan för en tid. Får köra in daddy-brain på 100% nu istället.

Pappa-dotter veckoslut

Frugan åkte iväg till Stockholm igår kväll så nu är jag och Alva ensamma tills söndagmorgon. Förra natten gick bra, tror jag i varje fall, enligt min egen räkning var jag upp endast tre gånger. Har dock en tendens att inte vakna då hon skriker till så man vet ju inte egentligen hur det har gått. Hur som helst verkade hon inte sur på mig vid sextiden då vi steg upp. Hittils allt bra förutom att hon tvättade WC-stolen lite grann, med sin tunga...

Babysemestrar! (borde införas i SAOL som ett gängse verb)

Den här veckan träffas Alva och jag endast via Skype. Hon blir lite konfunderad dock av att höra min röst, men att jag ändå inte finns där så att hon kunde dregla på mig, dra mig håret, bita mig näsan eller knipa mina bröstvårtor. Saker som hon brukar tycka om att göra med mig (känner mig väldigt älskad). Men hon får stå ut, hon har ju en mor att bita i näsan istället. Kanske alla mina blåmärken skulle lägga sig under den här vecka. Jag är alltså på kurs i Lund den här veckan, och har varit sällsynt tankspridd och oorganiserad. Skyller på jetlag ;). Nä men jag förstår inte riktigt varför jag är så konstig, kanske det beror på FÖR MYCKET SÖMN. Jag tror faktiskt det beror på det, man skarpar till sig då man går på för lite sömn men nu går man ju bara omkring och drömmer.

Gick ner till centrum igår, tänkte söka upp tågstation, shoppa någon rolig grej åt Alva och frugan, och så tänkte jag söka upp någon trevlig restaurang. Tågstation: Check! Rolig grej åt Alva: Check! Rolig grej åt frugan: under grundligt övervägande. Och angående restaurangen gick det ju lite snopet. För det första var de flesta stängda eftersom jag var ganska sent ute. För det andra, under jakten på den perfekta restaurangen lyckades jag irra bort mig bland några smågator och fick en j...a pissbrådska. Efter några hundra meters promenad, som knappast såg helt normal ut var jag tvungen att hoppa in i en indonesisk/kinesisk, halväcklig restaurang. Av någon konstig orsak gick jag inte rakt till WC:n utan satt mig vid ett bord och väntade, och väntade, och väntade och beställde en öl och haltade först sen mot WC:n. Maten var sen heller ingen gastronomisk orgasm, men fyllde magen med ris i varje fall. På grund av gårdagens förödande matupplevelse tänker jag ikväll gå ner till ICA-handeln här brevid hotellet och köpa något som jag vet att är bra. Sen skall jag även pröva deras SNUSMASKIN, det är fantastiskt alltså. En digital snusmaskin vid kassorna.

Räps räps

Avkommans konsumtion av herbivorisk föda.

Första krypstegen.

Sovflyktingen...

Nu börjar flykten från vårt gemensamma sovrum närma sig för min del, jag menar hur lite sömn kan en arbetande man klara av. Eller egentligen är det kanske inte mängden sömn som är så kritisk utan närmare bestämt är det frågan om hur avbruten ens nattsömn är, för tillfället extremt avbruten känns det som. Vår flicka blev nyss 7 månader och lärde sig att krypa för ett tag sen, nu kryper hon dygnet runt, vilket i och för sig är väldigt trevligt. Problemet är bara att hur man än vill så kan man inte krypa igenom en spjälsäng. Det finns vissa fysiska lagar som även gäller små bulldozers. Hennes frustration leder till upprepade öronbedövande vrål mitt i natten. Skrämmer livet av mig varje gång, det är inget man kan vänja sig vid, thrust me. Det känns dock som ett grymt beslut att flytta till arbetsrummet och sova. Tror att jag skall försöka stå emot ännu, det känns också som om jag måste få höra hennes andetag då jag somnar, vilket låter helt knäppt men har en viss lugnande effekt...

Längtan efter skitblöjan

Trodde aldrig jag skulle kunna tänka så vidrigt, men måste helt enkelt konstatera att jag längtar efter att få byta en skitblöja. En riktigt kladdig, stinkande och exploderad skitblöja är vad jag skulle behöva. Senaste månaden har varit katastrofartad på arbetet vilket har betytt långa dagar och mycket tid ifrån Alva. Sista slutligen är det inte så många timmar per dag som man har för sin familj. Senaste veckan har jag arbetat och bott i Tvärminne och typiskt nog har Alva börjat krypa just den här veckan. Så nu får hon se till att krypa hela veckoslutet för mig, ingen mat och inget sovande förrän pappa är nöjd. Lyckligtvis nog börjar man skönja ljus i ändan av tunneln, det är endast två månader tills min sex veckor långa pappaledighet börjar, wuhuu!!! Sen far vi ut och dåka pojkar, varje natt! Tänk vad finska staten har gjort det bra för oss pappor, vi belönas med hela sex veckors betald ledighet om man en gång lyckas scora på riktigt så att säga. En riktigt hurtig man kan klara sig utan att arbeta överhuvudtaget, det enda som krävs är extremt aktiv nattlig verksamhet. Nåjoo...nu ska jag sluta med det här skitsnacket och börja köra mot Åbo, hoppas där hemma finns en och annan ödelagd blöja som jag får ta hand om.