Jag i Skåne med två tjejer, och en kille natten därpå...

Ja nog var det allt skönt att vakna upp med två tjejer i sängen förra onsdagsmorgon på hotellrummet. Det hände sig i södra Skåne i den frisinnade universitetsstaden Lund. En riktigt gemytlig stad för den delen, med dunkande studentfester i vartannat hörn på en tisdagskväll som det var vid den tiden då vi anlände. Hade tyvärr inte så mycket tid att bekanta mig närmare med staden eftersom tjejerna på rummet var lite krävande. En liten rundtur fick jag dock i form av en snabb promenad till närmaste ICA-handel den kvällen. Men det var allt jag såg av Lund den här gången. Som tur får jag åka dit igen i november. På onsdagsmorgonen hoppade jag på bussen som körde ut till Hovshallar där GENECOs doktorander med handledare samlades för det årliga sommarmötet. Marika och Alva blev kvar i Lund, de skulle utforska staden lite närmare och utföra det som tjejer gör då man lämnar dem ensamma med ett kreditkort i handen. Vår Summermeeting var väl något av ett personligt uppvaknande för min del i varje fall. Det senaste året har jag kämpat mig igenom artikel på artikel på artikel för att utbilda mig om molekylära metoder för att kunna fastställa den genetiska variationen inom en population. Under dagarna i Hovshallar började jag inse att det gångna året inte varit bortkastat, även om det kännts så ibland. Skönt med riktigt riktiga aha-upplevelser ibland, det är sällsynt hos såpass dammiga individer som mig. Då inbjudna keynote gäster håller sina föredrag brukar jag i allmännhet inte lyssna så koncentrerat på vad de säger, det kan man läsa om på förhand eller senare också. Däremot är det intressantaste med sådana personer att följa med hur de uppträder, de hör oftast till de skickligaste och mest karismatiska vetenskapliga "artister". Det är knappast en slump att de finns inbjudna som keynote föredragare, det är personer med cool forskning som är väldigt självmedvetna om hur de ter sig framför en publik. I varje fall blir det som bäst då kvällen mörknar och de bruna flaskorna sätts på bordet. Så var det även denna gång. Kan bara säga att det är lite jävla svårt att följa med en vettig diskussion då tre fulla skånesvenskar börjar bröla. Det hjälpte dock att själv ta sig till samma temporärt nedsatta intellektuella nivå och börja bröla på finlandssvenska. I varje fall fick man uppmärksamhet, även om de flesta påpekade jämt att vi brände upp en rysse i somras. Men då man fick det finska bastubadandet förklarat och undanstökat var de flesta klara för att diskutera annat också. Då jag hade tömt baren på alla Karhu-flaskor (det fanns endast 5 st) var det dags att dra sig till rummet. Min okända manliga rumskamrat krälade in senare på natten, vi delade inget annat än tandkräm följande morgon.